adrenalinkick

igår fick jag en av mina adrenalinkickar. Jag, sambon o barnbarnet var ner till Norrhavet och såg på stormen. Varje gång jag är där blir jag lika förundrad på havet, som varje gång är så olika. Nu blåste de så till o med sambon höll på blåsa omkull. Jag gick längst ut på en klippa för att fota, men jag kom inte så nära för vattnet skvätte upp så långt. Lite svårt att ta kort, för jag var ju lite rädd om kameran, ville inte ha saltvatten på den. Mäktigt är de att stå där så bredbent de bara går o försöka hålla sej på fötter, låta stormen fara genom märg o ben, tankarna försvinner helt, huvudet börjar värka av stormen, allt blir tomt, men ändå sån adrenalinkick. Medan jag stod där, kom regnet också. Då blev de ännu halare på bergen. De var lite svårt att ta sej tillbaks, men jag gick försiktigt.
Sen var jag i full gång på kvällen. Efter vi hade badat, gick vi upp på vinden, satte oss att måla. Fyra timmar gick fort, vi målade många tavlor, stora o små. Jag har ett litet projekt på gång, få se hur de blir.
Idag ska jag gå ner till stugan. De är ca 11km så de blir en lagom promenad.
Imorgon är de vilodag. Då ska vi till Seagram på Sundbergs årsmöte. Ska bli skoj att höra vad alla tyckte om släktresan till Klädesholmen i somras.