jojo

Min kropp är konstig.
Jag motionerar 4 timmar varje dag, med flera olika saker.
Äter regelbundet, nyttigt.
Kaffebröd tar jag bara när nån fyller år, alltså inte så ofta.
Godis äter jag inte alls.
Ändå går vågen upp med ca 400gr i veckan.
Gjorde nån test här i veckan, där vågen räkna ut en massa olika saker.
Hade dåligt med muskler, men mycket fett. Tack, de visste jag ju redan.
De heter ju att muskler väger mera än fett, men var är mina muskler????
Nu har jag fått matrecept av läkarn, som jag ska prova nån vecka.
Enligt läkarn ska de räcka med att gå 1 timme om dagen för att gå ner i vikt.
Jag gör 3 o 4 olika saker om dagen, ca 1 timme av allt.
En bra sak ändå är att konditionen är bra, men värken ännu mer.
Jag har äntligen börjat tycka om att gå på gym. Måndag går jag på Getagymmet, tisdag på Avancia o switching.
Motionssimmar tisdag o torsdag 45min.
Torsdag vattengymnastik 45min i Godby, Måndag vattengymnastik 1timme på Gullåsen.
stavgår alla dagar 1-2 timmar.
Cyklar alla kvällar 30min framför tv:n
Ibland cyklar jag 1 timme ute också, nu när de inte är halt.
Skriver motionsdagbok alla dagar.
Jag känner mej ändå nöjd, men de frustrerande när jag måste få bort 8kg åtminstone...

suck o stön

Den här veckan har inte varit bra.
Började i måndags när jag gick till gymmet. Jag började må dåligt redan på gymmet, vilade en stund innan jag började gå hemåt. Hämtade först hunden. När vi hade kommit en bit var jag tvungen att sätta mej ner på vägkanten och spy o vila. Hoppades i mitt stilla sinne att någon skulle stanna, men nej då, alla for glatt förbi o vinkade. Jag kom hem till slut.
Igår när jag var till stan, var de samma sak, men då körde jag bil, hade fullt upp att köra hem. Nåja, hem kom jag. Sen spydde jag o sov.
Samma sak idag när jag var till stan.
Nu ska jag snart fara o först motionssimma 45min o sen vattengympa 45min. Få se vad kroppen säger om de.

Hade jag varit i Sverige o suttit på vägkanten, hade nog nån stannat, men vi ålänningar är nog rädda för att hjälpa folk...nä nu är jag bitter, visst finns de hjälpsamma människor här..

änglar

de sista min faster gjorde nån vecka innan hon dog, var den här dockan, som var med på skördemarknaden. När jag var liten sydde hon kläder åt min barbie. Fina kläder. Jag har alltid beundrat henne. Hon har varit sjuk sen hon var liten, men jag har aldrig hört henne klaga. Tyvärr dog hon i cancer i fredags mitt när skördefesten börjat. Nu behöver hon inte ha ont mera.

Samma dag dog sambons svägerska i samma sjukdom. Den här tavlan har hon målat. Hon blev sjuk när hon gick i pension vid 60år o hon var 63 nu.

Ibland tycker jag att Gud är så orättvis, när han kallar oss till sej..

blöt blötare blötast..

Varmt ute idag. Tog stavarna o gick till min mamma. Jag hade bara t-shirt o mjukisbyxor, men kom inte långt förrän jag var genomvåt av allt regn. De var skönt att komma in i värmen hos mamma, där jag lade dom blöta kläderna på golvet. Lånade en handduk att vira in mej i. Mamma bjöd på kaffe o äppelkaka, som jag inte kunde tacka nej till, gott var de. sen på med alla blöta kläder o vandra hemåt. Då regna de ännu mer. De blev fullt av vatten o imma på glasögonen, tur jag hittar vägen utan att se. Jag gick en extra runda för att få ihop till 1½ timme. Sen var de skönt att duscha när jag kom hem.
Nu ska jag just cykla ner till Knutnäs o doppa mej...i vattnet...
Skulle vara bra med vindrutetorkare på glasögonen

uppför en backe...nerför en backe..

Just nu är de uppför en backe...STOR backe..
träningen går bra..

ett ord på vägen

En riktig vän är en som träder in
när övriga världen träder ut.

livet

ibland kan man undra vad de är för mening med allt.
Idag var jag så glad o uppåt, gick på en 2 timmes stavgång o sen tog jag cykeln o cykla ner till badet.
När jag kom hem o kände mej riktigt nöjd, så kom de tråkiga telefonsamtal.
Livet är så grymt emellanåt. Min pappa sa alltid att de är som att vända på en hand. Precis så är de.
Nu är de kämpa på som gäller, för alla.

rättelse

de inte lätt när de är svårt. Bilderna blev inte som jag ville. Gör ett nytt försök..skam den som ger sej...trevlig helg om de nån som läser

adrenalinkick

igår fick jag en av mina adrenalinkickar. Jag, sambon o barnbarnet var ner till Norrhavet och såg på stormen. Varje gång jag är där blir jag lika förundrad på havet, som varje gång är så olika. Nu blåste de så till o med sambon höll på blåsa omkull. Jag gick längst ut på en klippa för att fota, men jag kom inte så nära för vattnet skvätte upp så långt. Lite svårt att ta kort, för jag var ju lite rädd om kameran, ville inte ha saltvatten på den. Mäktigt är de att stå där så bredbent de bara går o försöka hålla sej på fötter, låta stormen fara genom märg o ben, tankarna försvinner helt, huvudet börjar värka av stormen, allt blir tomt, men ändå sån adrenalinkick. Medan jag stod där, kom regnet också. Då blev de ännu halare på bergen. De var lite svårt att ta sej tillbaks, men jag gick försiktigt.
Sen var jag i full gång på kvällen. Efter vi hade badat, gick vi upp på vinden, satte oss att måla. Fyra timmar gick fort, vi målade många tavlor, stora o små. Jag har ett litet projekt på gång, få se hur de blir.
Idag ska jag gå ner till stugan. De är ca 11km så de blir en lagom promenad.
Imorgon är de vilodag. Då ska vi till Seagram på Sundbergs årsmöte. Ska bli skoj att höra vad alla tyckte om släktresan till Klädesholmen i somras.

nuu..

De var längesen jag skrev här nu. De har varit så mycket annat.
Har fullt upp med all träning, som jag skrivit under. De är en riktig sporre, att göra så. Jag vill ju inte komma tillbaks till Norrvalla och ha likadana värden som nu.
Bara värken skulle bli lindrigare också, så vore de bra mycket skönare.
Första höstdagen idag. Gick stavgång till självplocket och köpte grönsaker. De var 4754 steg dit. Jag kollar mej med stegmätare ibland.
Snart ska jag fara och simma, sen hämta "minstingen" i skolan och fara på uppvaktning.
När jag kommer hem ikväll, blir de att cykla framför TV:n ½ timme.
Jag hoppas på att få sova inatt. Dom sista tre nätterna har varit väldigt korta.